måndag 7 februari 2011

Ångest....

Jag får panik ångest över att börja jobba o sätta barnen hos dagmamma!!! Jag tycker för de första att Nemo är för liten.. ett barn ska ha sina föräldrar så länge som möjligt.. Och jag fattar inte varför man måste ha barnen på dagis eller dagmamma fler timmar än man får ha dom själv... VARFÖR MÅSTE MAN FÖRLORA SINA BARN FÖR O KUNNA ÖVERLEVA!!! Ska man behöva gå miste om när dom lär sig gå o prata.. Varför skaffar man barn, går i nio månader o väntar o LÄNGTAR! man genomlider en förlossning för att få ta del av de finaste som finns, Ett barn!!! men sen tas barnet ifrån dig... någon annan ska få följa barnets utveckling, någon annan kommer finnas där o trösta, någon annan kommer stå för uppfostran!!! Medans man själv ska jobba sönder sig för att sen komma hem pussa sitt barn på pannan o viska god natt! DE E SÅ FEL!! Ett barn i Marwins ålder kan ha de jätte bra, få nya vänner o få uppleva nya saker...... Men Nemo som är så liten....... Man skall hålla sitt barn nära sig när de precis har fötts, barnet behöver trygghet, närhet o värme... en lugnande famn där dom kan känna sig hemma... barnet behöver någon som finns där, matar, byter blöja, ger kärlek o trygghet... varför ska man lämna bort barnet innan de ens kan stå på egna ben... Att se sitt barn ta sina första steg är en lycka så oändlig.. varför förlora den till någon annan som inte ser de som något speciellt, något som du får rapporterat när det är försent.. något man aldrig får uppleva under barnets livstid igen!!! Är Barnen värda att förlora bara för o få pengar.. en ny bil kan aldrig ersätta de du förlorar!!!!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar